Livets kretslopp i akvariet.

Det blåser som f*n mest hela tiden och jag har inte så mycket speciellt att komma med (okej, en sak. Såg en örn sväva omkring här utanför idag), men jag har ju alldeles glömt bort att informera om det som hände i söndags.

Ni kan chilla, inget världsomvälvande precis, bara något lite… rörande på något sätt.

Dte var nämligen så att jag i samband med att jag skulle byta vatten i akvariet märkte att min äldsta och största monnitant hade kastat in handskarna. Den hade verkat underligt trind och så på sistone, men nu låg den på rygg och var bara väldigt död. Där låg den bredvid sin gubbe, en väldigt blind och stor skäggig sak. Med ett visst vemod håvade jag upp den och hinkade ner den i toaletten (likstela monnin är ganska obehagliga för att vara ärlig) och fortsatte mitt putsande.

I filtret hittade jag, för första gången på lääänge, EN monnibebis. Fiskade upp den ur städbaljan och returnerade den till akvariet.

På kvällen insåg jag att också den skäggige herrmonnin var dödig. Den hade lagt sig ner och dött på samma ställe var den låg på dagen, bredvid sin döda fru. Och inte nog med det. Under den hittade jag en hög med rom. Nu vet jag ju inte med säkerhet, men misstänker att det var det döda parets sista gemensamma gärning.

Så förfärligt tragikomiskt på något vis. Lägga rom och sen… bara dö. Båda två på samma dag dessutom. De fick åtminstone åka i samma avloppsrör under samma dag. Förlåt mig monnin, jag bara inte klarar av att begrava er.

Så under en och samma dag hade vi rom, monnibebis samt två som dog, själva alfaparet. Det kan man lugnt kalla för ett fulländat kretslopp det.

Vårvärme och fotinpackning.

Vårvärme i luften idag, men herrejösses så det blåser, man tror ju minst att huvudet ska lossna.

Och då det nu är vår i luften och obegriplig sommartid (att jag kan ogilla den rumban), så kan man lika bra göra konstiga saker. Som att testa sådandär fotexfoliering. Så nu har jag suttit en timme med fötterna inne i blöta, hala plastpåsar.

En halv timme till skall geggan verka, sen borde jag ha bebifötter om en vecka om man får tro på förpackningen. Just nu tinglar det lite lustigt i fossingarna, får se om det har någon effekt. Himla bökigt att gå är det åtminstone, fastän jag har normala strumpor på påsarna.

Ärenden.

Jag brukar ju som bekant försöka sköta vissa saker då barnen är borta, detta veckoslut är inget undantag. Startade lite redan igår med Prisma på eftermiddagen efter att barnen åkt.

Där hittade jag en burk jag sökt. En burk att ha Max kvarlevor i. Kändes lite trist att ha honom i en paffurna permanent, fastän urnan i sig är helt fin.

Men sini nu, nu får han vila i en hundkexburk, hur bra är inte det?

Idag var Ikea i tur. Skulle egentligen bara ha en dyna och några besticklådor, men hur det nu kom sig så skaffade jag också en stekpanna, mattglidstopp, martiniglas och en roskis. Plus ett matbord och ett par hyllplan från fyndhörnan. Behövde några extra hyllor i skåpen, så att hitta ett set för 3 € var ju rena lyckan. I samma veva naglade mina ögon sig fast i ett bord som jag sneglat på en längre tid. Där stod det nu, på 46% rabatt.

En urhygglig kille som jobbade i fyndhörnan hjälpte mig vänligen att skruva det i bitar och baxa det till kassan, och efter många om och men lyckades jag få det såväl in i bilen som ut igen här hemma. Suck, hur kommer jag alltid på dessa lysande idéer då jag är ensam och det är frågan om möjligast stora och bökiga grejer?

Plockade sedan fram diverse verktyg och började meka, och nu är bordet monterat igen och på plats. Så bra så.

Så att sådant. Firade med gå i bastu och dricka vin från martiniglas. Sådant kan man bra gör en lördag då man inte har något annat för sig.

Men öööh, godmorgon!

Natten mellan tisdag och onsdag sov Elian som en stock kl 19-07, och då också fick jag väcka honom. Gissade lite på att det skulle hämna sig i någon form, och jajamän.

Igår kväll somnade han som han skulle vid 19.30, men baske mig om det inte började höras ett alldeles, alldeles för piggt hoande, ”maammmaaaa” klockan 4.40 imorse. 4.40! Det är väl ingen tid att vakna? Men hjälpte inte annat än att hämta ungen, parkera honom bredvid mig, sätta telefonen i handen på honom, plippa in Barnens Arena och Grålle, hoppas att han inte skulle ringa någon i misstag och sova vidare en stund tills klockan ringde 5.15.

Det gick bra, men resulterade ju sen förstås i att han hade somnat mitt i maten på dagis. Sweet. Men han var god och glad hela eftermiddagen och kvällen och somnade igen snällt vid 19.30 ungefär. Får se när han behagar vakna imorgon på morgonen då… Har som tur skonats från väldigt morgonpigga barn (6.30-7.00 räknar jag ännu som helt okej), och hoppas verkligen på att det här inte är någon ny hobby han börjar med.

Så lite bilder på soluppgång, skärmstirrande barn och ett spännande moln.

En av tre.

Idag förde jag endast Elian till dagis, de två övriga fick åka till momi och mofi genast på morgonen. Idag var det nämligen äntligen dags för dem att stiga ombord och åka på Sverigekryssning.

Så roligt att Leon och Etta har den möjligheten, och jag själv sitter här häpen över hur smidigt det känns att ha enbarnsvardag. Missförstås nu inte, de äldsta är väldigt fina på alla vis, men nog är det bra mycket behändigare med bara en att föra, åka efter och ha med till butiken som omväxling. Så jag njuter av den lyxen några dagar, och Leon och Etta är säkert inte missnöjda med arrangemanget de heller. Och jag är glad över att kunna ge Eli lite tumistid, det är han stackaren inte bortskämd med precis.

Så att sådant. Var våldsamt oinspirerad på matfronten då vi var till butiken en sväng, så bestämde mig för att testa det här som det gjorts reklam för.

Inte alls en dum lösning kunde jag konstatera. Gick snabbt och behändigt och var gott utan att kännas ”färdigt”.

 

När våren kom trumpetandes.

Idag hörde jag dem. Och så såg jag dem då de flög förbi, sin vana trogen, och våren var officiellt här. Svanarna!

Bästaste N & J kom på besök och vi fick några roliga och yra timmar. Hann tillochmed växla några ord medan barnen såg på Puuha Pete mitt emellan bingospel, flygande pusselbitar, kakätning och annat roligt.

Vi avslutade ännu med en gemensam tur till Prisma. Barnen åkte karusell och gick bärsarkagång (mina), men rätt skapligt gick allt sist och slutligen.

Imorgon ny vecka och nya tag! Sista gången simskola blir det också.

 

Mångfäldig sjukstuga.

Både Elian och Leon fick hämtas hem igår från förskola och dagis pga feber, så här sitter vi nu då. Leon kalagade på örat inatt och hade 38,8-graders feber, så vi får se hur det här går. Just nu verkar alla förhållandevis ok.

Jag fick ryck och städade äntligen, äntligen lekrummet som stått på agendan i flera veckors tid, men som jag ännu inte kommit till skott med. Men nu är det gjort. Fick bokstavligen röja mig in, det var fullsmockat av grejs ända från dörren. Men nu är alla 7.865.444 Legobitar enskilt upplockade och returnerade på sitt rätta ställe, och samma gäller alla böcker, småbilar, diverse grejer och sådant som absolut inte hörde hemma i det rummet. En och annan roskispåse blev det också.

Och som grädde på moset fick vi den nya fina mattan som momi gett på sin rättmäktiga plats. Och den var en riktig hit, mjuk och fin som den är.

Inga svanar än, men…

Mitt klassiska vårtecken, svanarna som flyger förbi, har hittills lyst med sin frånvaro, men baske mig så är det minsann vår i luften (och 9 grader varmt då jag körde hem från jobbet)! Märks så tydligt åtminstone på eftermiddagen och kvällen, det ligger en speciell känsla i luften, en som jag inte kan sätta fingret på exakt hur den ter sig, men som bara finns där.

Svanarna kan ju förstås ha flugit förbi redan 79 gånger. Det att jag är på jobb en stor del av dagen gör ju kanske liksom lite att jag inte kan observera dem lika mycket och tydligt som jag kunde de vårar jag var hemma 2011, delvis 2012, 2014 och 2016.

Annars allt helt ok, vi har nu snuvhostbobba volym 987, alltid är någon snorig eller hostig, men tillsvidare har vi inte behövt ha hemmadag ännu den här veckan fastän barnen hostar lungorna ur sig till och från. Vi får se hur det utvecklar sig de närmaste dagarna.

Annorlunda simtur.

Etta har ju varit lite krasslig under veckoslutet, men var dagisokej idag. Någon simtur var kanske ändå inte aktuell, men momi var snäll och tog både henne och Elian medan Leon var i simskolan. Så jag behövde inte annat än föra och hämta honom till och från bassängen, resten av tiden kunde jag tillbringa påklädd i caféet och prata bort en timme med en annans simkoleists mamma medan vi samtidigt tittade på de plaskande barnen i bassängen.

Så himla lyxigt, och förlåt nu om jag låter som den största latmasken i världen, men så våldsamt skönt att slippa sitta i den kalla barnbassängen och ha dusch- och påklädningsrumba med två barn. Nästa vecka är det sista gången, sen får vi se vad vi hittar på.

Platt fall.

Dessvärre blev det inte något kalas för Ettas del, och inte så mycket annat heller. Lördagen grydde med ett febrigt barn, och i sådant tillstånd kan man inte kalasa eller göra något annat heller för den delen. Bara att hålla henne hemma då.

Men vi löste det, och far hennes kom hit och hängde med henne här istället, och jag kom iväg på lite egna ärendet. Bra så.

Hur det blir med dagis imorgon får vi se på morgonen. Hon har varit lite hackigt varm till och från ännu idag, så kan hända att vi får ta en hemmadag. Men vi skall se.

Köket fick sin sista saknade detalj, golvlister, så nu är det heeelt färdigt. Firade det med att kocka en hel ungsstekt broiler med vitlökssmör samt med att steka våfflor. Allt funkar som en dröm. Så belåten där.

 

Girls’ night in.

Pojkarna åkte iväg till P idag, men Etta skall på sitt första 4-årskalas imorgon, så hon åker först efter det. Spännande med kalas! Det tar bara en timme, och föräldrar får vara med på kaffe under tiden, så jag passar på att hänga med. Dels för att lite hålla ett öga på damen, dels för att det är urbota dumt att yra omkring någon annanstans för en timmes skull.

Så idag har vi haft flickkväll. Gör säkert gott för det arma mellanbarnet att få lite tumistid. Efter att pojkarna åkt så körde vi mot Prisma. Inhandlade en polismotorcykel åt födelsedagsbarnet och lite andra förnödenheter. Kan ju hända att Etta fick en liten Elsafigur hon.

Modellera skaffade vi också, och det var ungefär med det som resten av kvällen tillbringades. Nu har vi en salig blandning kaniner, kossor, snögubbar, morötter, ormar, jordgubbar och what not. Fast nu tycker jag att hon kunde somna så smått, lite tid bara för mig sjäv skulle jag inte tacka nej till, hur trevligt sällskap hon än må vara.

Snart snart kanske.

Bebirumpa i ansiktet.

Syster med familj gav mig en underbar julklapp i form av ansiktsbehandling plus barnvakt, och idag var det äntligen dags, precis lagom Kvinnodagen till ära.

Så efter att det anlänt för att underhålla Björnligan så strittade jag iväg (via Matkahuolto, hann få iväg ett paket 2 minuter innan de stängde). Och fick underbara 90 minuter av Luxuskasvohoito med ultraljudsputsning, ansiktsmask, nackmassage och handkräm och allt. Sen kände man ju sig sådär ganska mjuk i ansiktet ja. Och i hela kroppen, på ett bra sätt alltså.

Så tusen tack, det kunde omöjligen ha kommit mer lägligt! ❤ Kosmetologen gav dessutom med mig en ros då jag gick, så jag behövde inte ens vara blomlös den här dagen. Kex och choko fick vi på jobbet.

Att överraska sig själv.

Inte i min vildaste fantasi skulle jag ha a) sett mig koka soppa på morot, röda linser och kokosmjölk och b) höra mig påstå att det tillochmed var gott. Men idag hände båda punkterna. Och jag fnissar lite för mig själv.

Men okej, hade i bara halva mängden kokosmjölk (NÅGON måtta får det väl vara ändå), och i ärlighetens namn var det att det var i puréform som räddade allt. Linser är ju annars så… läskiga. Och för att vara uppriktig så såg det alldeles vidrigt ut innan jag mixade ihop det, men det blev ju bättre sen.

Hade på extra limejuice, persilja och salta nötter, och det var riktigt gott faktiskt. Mina fördomar till trots.

Pliskeplask.

Jag börjar småningom bli kvitt flunsan som stört mig under veckoslutet, beklagar att här varit lite tyst. Det var ju aldrig frågan om att jag skulle ha varit däckade eller något sådant, bara en irriterande, snörvlande näsa och nysningar. Men nu börjar det väl vara över så småningom.

Dock var ”jess!” kanske inte min första tanke då det vankades måndag imorse och vi skulle ha simning på kvällen. Att halvflunsig sitta i en snorkall bassäng var ungefär lika efterlängtat som skalbaggar i frukostmüslin, men då vi väl var på plats var det ju inte så hemskt sist och slutligen. Etta plaskade på och mittiallt så hade hon lärt sig att behjälpligt flyta på rygg, efter att ha svalt ungefär halva bassängen ett antal gånger först (uääääk….). Men en bit på vägen för hennes simmande det också.

Så att sådant. Inte så många andra bilder att komma med än några från igår. Ett fantastiskt fint, men ganska kallt väder. Etta och Leon var ute med kompisar i ett par omgångar, och så tog vi alla en gemensam tågpromenad med diverse olika fordon med oss.

Snörvel.

Fjädrans, flunsan som sakta kröp in på mig igår kickade i för fullt då vi kommit hem idag på kvällskvisten. Nyser som en galning och näsan forsar.

Charmigt. Nåja, kunde ju vara värre, men det är grymt irriterande. I synnerhet att försöka uppfylla alla barns tusen kvällmålsönskningar och städa mitt i en nysattack.

Men inte skall vi gnälla över småsaker, det kunde vara värre. Skönt med fredag, Leon blev avhämtad direkt från förskolan, han skulle till en förskolekompis kalas och det ordnades skjuts direkt därifrån. Sjukt praktiskt. Jag behövde bara hämta upp de yngsta, ta ett varv på Prisma och sedan åka efter honom. Behövde en läckageskyddsbalja till kylskåpet, nu har jag en och imorgon får jag äntligen kylskåpet på plats med hjälp av mamma. Lite onödigt tungt och bökigt att flytta på egen hand, i synnerhet om man inte vill skråma golven.

På tal om golv så är jag vansinnigt förjust i köksgolvets vinylplankor som material. Mjukt men ändå hårt, varmt och med struktur. Hållbart men skonsamt om något faller. Enkelt att hålla rent. Fördelarna är många. Jag säger bara: aldrig mera kakel eller laminat om jag får välja, totalt hopplösa material att ha i ett kök.

Så det var fredagsrapporten från Hostochsnuvparken. Må illustreras med en bild på Etta i Prisma. I kurabyxor och ryggsäck. Mycket passande kläder för fredagshandel tydligen.

Små saker som underlättar

Igår hade jag och barnen hemmadag pga snor och hosta, och jag passade på att börja lägga in saker i köksskåpen. Och då gjorde jag en upptäckt som gjorde mig alldeles jätteglad.

Jag har nämligen en öppen hylla som mikron skall vara på. I bottnet hade jag tänkt be remppakillarna borra ett hål så att jag skulle få sladden till elkontakten som ligger under. Morrade lite åt mig själv för jag hade totalt glömt bort denna borrdetalj, men tänkte att jag hinner få det gjort senare. Då jag sedan öppnade skåpet ovanför så insåg jag att det var tur att jag lömt det och att jag haft en väldigt klok elektriker på plats.

För han hade minsann lagt in ett extra uttag i skåpet ovanför, så nu behövs det bara borras genom en hylla. Inga fula sladdar som hänger ut från skåpet, och inga fula borrhål i bottnet av skåpet, utan allt kommer att vara gömt därinne. Vilken fantastiskt underbar grej av elektrikern, något som jag själv inte hade kommit att ens tänka på!

En annan liten detalj som underlättar och som jag fick som bonus var ugnen. Då jag väl klurat ut hur den funkar, så insåg jag att det automatiskt visar tiden för hur länge maten varit i. Så smart, för jag glömmer alltid att titta vad klockan är då jag lägger in något.

Och som bonus några bilder på köket i dagsljus. Bara så att det nu säkert fotats ur alla tänkbara vinklar.