Hur var det nu man gjorde igen?

Konstigt vad snabbt man kommer ifrån det lugna hemmalunket då man väl återvänt till jobbet. Kan inte alls bara njuta av lugnet och chilla, utan blir rastlös i ett huj. För idag hade jag redan dammsugit, torkat damm, plockat undan, spelat memory, tvättat och tömt diskmaskinen, städat köket, fixat barnen i ordning, lagat smoothie, bakat semlor, fört roskisen, läst ut Internet och hinkat i mig två koppar kaffe då klockan slog 12.30. Eftersom jag är ensam med avkomman idag, och då den ena är lite för snorig för butik och då det blåser helt hysteriskt där ute, så höll jag på att förgås av att bara vara och rullade tummarna frenetiskt.

Nödlösningen blev att baka en äppelkaka (recept här), och så fick vi en halv timme att gå. Nu är klockan då lite över ett och jag funderar på hur i tusan vi skall få resten av dagen att gå utan att bli knasiga.

Snuva.

Aah, där satt den. I morse verkade Leon lite täppt, nu när kvällen kommer låter han som en hes kråka och snörvlar riktigt duktigt. Skall bli jättespännande att se åt vilket håll det utvecklas och vem som får det till näst.

Och jag som är ensam med dem hela dagen imorgon och Bettis blöjor är nästan slut. Nå, kanske han är i skick för ett snabbesök till Lilli. Annars får vi börja vika egna blöjor.

Reklamnörden.

Okej, märkte just att jag inom loppet av två veckor inte postat mindre än tre inlägg om reklam, och alla från den där ena dagligvaruhandelskedjan.

Förlåt. Kan väl hända att åren med huvudämne: Marknadsföring har satt sina spår. Och att jag mest tänker på mat just nu, hela tiden.

Här får ni en bild av dagens solsken istället. Leon fick vårvibbar och ville cykla. Oh well.

I ilfart.

Att besöka Omppu en fredag kväll klockan 18.30 är kanske inte det mest ultimata. Men idag var där underligt tomt, och jag for fram som en virvelvind. På 1,5 timmar hade jag shoppat maskmedel (åt hunden), en tröja, en annan blus, en slips, mat och säkert ännu något jag glömt. Och pillat på en massa gulliga barnkläder, men hejdat mig. Butikerna är fulla med alldeles otroligt söta flickplagg just nu, utan glittriga katter, neonprinsessor och snirklig, lilaspräcklig text. Sådant gillar vi!

Och fast jag var i Citymarket så fick jag inte riktigt reda på vad det var som var på erbjudande i reklamen nedan. Något från Peru helt klart, men vad?

I rätt riktning.

Nu har det börja gå smidigare om kvällarna här. Jag fick aldrig Etta att somna efter dagis, men ibland vilade hon i sin säng i en halv timme-timme, och var genast på ett gladare humör.

Nu har de senaste två dagarna löpt riktigt fint också utan vila. Hon är inte alls så klängig och marrig som hon varit, utan busig och glad. Kanske hänger det ihop med att hon börjat röra sig allt mer för egen maskin med skor på mellan dagisavdelningarna och till/från bilen? Kanske, kanske inte, men huvudsaken är att det blivit bättre.

Och ikväll tog jag ledigt några timmar och åkte på visit till N, mycket välbehövligt. Jag har inget emot att natta barnen, men skönt att ibland kunna ge över stafettpinnen till någon annan helt och hållet.

ps Idag spyddes det på lilla sidan. Så nu är det bara att vänta på när det landar här hos oss, urk. För de där spybobborna brukar minsann inte lämna folk i fred nej.

Dagens Morr och dagens Mårra.

Vi tar det negativa först. Alltså men gaah, skulle folk i trafiken kunna lära sig den där enkla, men ack så betydelsefulla dragkedjan? Jag har hunnit begrunda fenomenet många, långa minuter den senaste månaden då jag smugit Ring 3:an fram.

För det är nog på den här tekniken, eller kanske snarast bristen på den, som ganska mycket onödigt junk baserar sig på. Skulle alla gå enligt modellen en från vägen, en från avtaget vid såväl Köklax- som Myntböleavtaget så tror jag att man kunde få en väldigt mycket smidigare och mer löpande trafik.

Men nej, alltid är det någon tönt som skall klämma in sig på fel ställe och stoppar upp det hela. Idag var det en farbror i en fet Audi som inte kunde hålla sig då han skulle in från Köklaxavtaget. Jag släppte alltså bilen före honom, och sedan körde jag själv. Hans tur var efter mig, men han skulle med våld in före mig han också. Men det gick jag inte med på, utan körde lugnt vidare. Han fick väl lite nervproblem där en stund, för det var ett väldigt härjande bakom mig, men sedan fann han sig.

Gaah. Det fina var att Åbo motare löpte som aldrig förr.

Och det egentliga positiva jag har att komma med är att den där lilla Mårran äntligen lärt sig gå ordentligt med utestövlar på. Hon gick från lilla sidan till stora sidan på dagis. Till bilen. Från bilen. Över is och snö, trösklar och leksaker, och föll inte. Och redan det att hon visar tendens att VILLA gå och inte åka famn är ungefär det mest positiva som man kan önska sig.

Också i övrigt hade hon en mycket bra dag, Leon också för den delen.

Det går undan.

Hoppsan, om ett par dagar har jag redan varit 5 veckor på jobb. Och barnen imorgon 4 veckor på dagis. Och ingen har ännu blivit sjuk. Otroligt. Antagligen vaknar båda med feber och parvoutslag (jepp, dom har det där i huset igen) imorgon. Men strunt i det, allt har ju gått så mycket över förväntningarna hittills.

Och att veckorna går betyder att jag har 8 veckor jobb kvar. Helt galet. 8.

Dags för Muminjacka.

Och så kom dagen då min jacka inte går att stänga mer, åtminstone inte utan risk för syrebrist. Vid 26+0. Fasen.

Fattas en 5-10cm från att vara bekvämt.

Det betyder att jag blir tvungen att ta fram jättekappan, aka Muminjackan. Men antagligen fylls den ut någorlunda nu, men stor kommer den nog säkert att vara ännu.

Hoppas jag.

Personligt erbjudande.

Ibland är det ju alltför roligt då butikerna skickar ut personifierade erbjudanden som baserar sig på ens tidigare köpbeteende. Jag måste ha väldigt spännande köpmönster, eller sen motsatsen. För de erbjudanden jag fick utvalda bara för mig är sjukt spännande:

Nu vet jag ju inte exakt hur butiken går till väga, men antar att erbjudandena väljs ut på basen av mängden registrerade köp med Plussa-kortet. Våtservetterna fattar jag, godiset delvis. Produktgruppen jo, men inte sorten. Köper ganska sällan TV-mix.

Kex, tja. Har köpt exakt ett paket Doriskex under de senaste 1-2 åren… Men gräddfil, seriöst? Visst köper jag gräddfil, men att jag skulle köpa så mycket gräddfil att den produkten väljs ut är ganska lustigt. Och en burk gräddfil kostar ju inte sådär jättemycket annars heller, jag har väldigt svårt att föreställa mig att jag skulle orka bry mig om att besöka en viss butik bara för ett gräddfilserbjudandes skull.

Men man vet ju aldrig, kanske börjar jag med det någon vacker dag!